Tyst som i graven, tyst som en mus
Så. Klockan är nu tio över fem på morgonen och jag har varit vaken i ett par timmar nu. Svårt att somna om, så jag beslöt mig nyss för att helt enkelt gå upp. Jag har inget arbete eller annat särskilt att göra om dagarna ändå - förutom imorgon, måndag, då jag ska ha möte med någon på Försäkringskassan angående eventuell framtida aktivitet. Ja, "åtgärder" eller vad fan det nu kallas för. Det kunde de fan gjort för mig för 10 år sedan då jag blev skadad. :)
Men det har hänt en del sen dess; jag ska väl egentligen inte klaga - det blir inte bättre för det nämligen. Frågan är om det jag drömt om inatt bör tänkas över lite extra? Svår fråga, va?? Ja! ...drömde bland annat om ett beslut jag kunde göra som har med författarskap att göra. Det är mycket att göra. Ibland har jag funderat över att skriva mer men det har inte blivit mer utav'et än blott funderingar. Sedan funderar jag oftast mer, fast över helt andra grejer. Dessa andra grejer skulle jag väl kunna skriva om? Hemskt vad jag frågar. Vem har svaret?
"Du vet själv, Thomas! Du har svaret på dina egna frågor!"
Det var jag själv som skrev det där...
Katten tog nog in en mus förut; jag öppnade fönstret åt henne på toaletten och lät det stå öppet för jag trodde väl inte hon skulle vilja vara ute i den här kylan - även om katters päls verkar ha en god förmåga att hålla värmen till värden. Efter en fem minuter, liggandes i sängen, funderade jag igen. Denna gång funderade jag över huruvida möss verkligen håller sig framme i denna kylan - om Blackie (katten) skulle kunna fånga möss också denna natt, fortsatte fundera och kom fram till att hon förmodligen inte skulle komma in med nån mus. Plötsligt hörde jag snabba kattassar över golvet, tänkte att hon verkade ha bråttom. Men det har hon aldrig om det inte är något som hon jagar. Hon hade inte jamat det där särskilda jamet hon jamar när hon har fångat något (möss brukar vara standard, även om fågel också fångats 2 ggr medan jag har "känt henne"), så jag tänkte "hon jagar väl nån bit papper eller så". Men det är högst sannolikt att det pappret inte kan ranta runt i lägenheten och få katten att hoppa, studsa och föra massa oväsen så jag inte kan somna; det är snarare sannolikt att det faktiskt är en mus som hon kom in med utan att proklamera för husse och matte om detta. Undrar ni vem husse är så är det jag, matte är tjejen som jag är inneboende hos. Givetvis vill jag ha egen lägenhet igen men pga. det som skett så lär det nog ta minst ett par år till före jag skulle kunna få ett helt eget nytt liv - ensam i mörkret i egen lya. Eller inte. Kanske jag träffar någon byggsten att ... bygga upp livet med?
Jag släppte ut Blackie igen. Denna gång stängde jag igen fönstret.
Vad ska jag författa om? Förutfattade författningar?
Jag drömde någonting om att jag har valet att fatta om jag vill bli författare eller ej. Fick inspiration - klockan är nu 06.44 och Blackie jagar den mus hon i all tysthet förde in i hemmet tidigare inatt. Lina steg upp halv sju - jag trodde hon började arbeta klockan 16 idag men icke, hon jobbar 07-14.30! Nåväl, hon blev inte arg över musen i alla fall. Bara irriterad över att Blackie måste jaga musen sönderstressad före hon eventuellt äter upp den. Kan jag rädda den så kommer jag, fast jag hade nyss chansen då jag lyfte en matta för att se om den låg där, vilket den också gjorde, jag blev av oförklarlig anledning lika paralyserad som faktiskt musjäveln var. Med kattens svans centimeter ifrån. Plötsligt fick katten syn på musen bredvid henne och - istället för att äta - jagade iväg den under soffan.
Nu är den under sängen.
Jag tappade den, nära på att rädda stackarn. Katten och musen bara står och tittar på varandra emellanåt. Plötsligt slår katten till musen. Den far inte alltid iväg, bara står kvar och tittar. Precis som katten. Men till slut slår Blackie till den tillräckligt för att den skall springa iväg; och jakten är igång igen! Så verkar läget vara nu så katten är helt enkelt ointresserad av mat för tillfället, verkar det som, så antagligen får jag helt enkelt fånga den och let it go.
Gud vad jag vill ha mjölk... ICA Kometen öppnar 09, jag pallar nog inte cykla till Maxi som ju annars öppnar 08. Fast så långt är det inte, bara lite kallt antar jag.
Håller på att ladda hem en ISO-fil med live-cd:n av Linux Mint. Vet inte varför, nyfiken antar jag. Kör ju helst ändå med XP. Vista är okej - på datorer med minst 2 gb ram - men XP fortfarande bättre, snabbare, enklare, med mera et ceterera osåvittjavet vidare. Typ.
Tror förresten jag ska köpa en nätverks- och USB-hårddisk idag - beror på hur pass mycket billigare jag kan hitta en för på nätet. :) På Lidl har de en för 1000:-. Men nu när klockan hunnit bli tjugo över två på eftermiddagen så har jag beställt en hårddisk via nätet på 1 TB för 1200:- ungefär. Antar den kommer räcka och bli över för flera hundra backuper - plus musik, bilder, film med mera. Så nu har jag räknat ut att istället för 90:- om dagen tills jag får pension igen så kan jag spendera ca 40:-/dygn istället. Eller 13 dagar utan nån utgift, sen 12 dagar 90:-. Jag hatar åtminstone inte matte, bara förstår inte varför jag jämt måste räkna ut smågrejer (även om bokföring o.d. kan vara bra).
Jag trodde jag räddat musen! Tills jag upptäckte att den brutit benen eller någonting i den stilen. Den kunde helt enkelt inte sticka iväg när jag släppte ut den. Kröp några centimeter som längst, jag förstod att jag fick ta dess liv för att den skulle slippa lida sina sista minutrar vid liv. Det varade kanske nån kvart, jag började gråta istället för att bestämma mig för huruvida jag skulle försöka slå av hans eller hennes nacke eller bara spola ner den i toaletten. Lämnade kvar den på dass-golvet, gick till datorn, surfade lite, beslöt mig för att försöka ta livet av musen - dvs. rädda den från eventuellt lidande - men när jag kom tillbaks så verkade den helt död. Slapp jag i och för sig på något sätt döda den; men jag hade kunnat bryta nacken av den mycket tidigare. Jag var för feg. Katten var fullständigt ointresserad av den, den gick ju inte att jaga längre, hon kunde inte leka mer. Undrar om katten gav den hjärnskador eller nåt... Och hungrig var hon nog inte annars brukar hon ju faktiskt käka upp sina byten förr eller senare. Nu ligger den död i rabatten utanför och påminner mig om hur fjantigt livet kan vara.
