Spådom spådum

Nu sitter hon i köket och gör det jag aldrig skulle gjort: ringer någon för 19.90;-/min. för att höra vad hon ska göra; för att bli spådd om framtiden med mera. Detta är att inte våga ta eget ansvar för sina handlingar, detta är att inte acceptera verkligheten för vad den är. Framtiden finns inte här ännu - spåkärringar o.d. är ute efter att tjäna pengar och de lyckas tydligen med det, eftersom vissa människor faktiskt ... innerligt verkar tro på att det går att förutsäga framtiden. Dessutom vill hon veta hur hon ska göra med skolan för hon trivs inte med skolan och vet inte vad hon "ska bli" efter utbilndningen, men istället för att då helt enkelt sluta gå den kursen så ringer hon en spåkärring, som jag gissar säger antingen "det blir bättre, fortsätt" eller "jag ser inte att du ska fortsätta", eller någonting i den stilen. Vad som än sägs är ju det som gäller - för den troende. Det är som vilken religion som helst; det är som att blint tro på koranen, bibeln eller tidningen MAD. Nu hör jag hur hon svarar på frågor. Men, hallå, är det inte hon som ställer frågor som ska bli besvarade? Vad är nu detta?? Det låter som utfrågning!

...det låter som bluff.
Nä, kära vänner, två ord för att sammanfatta fenomenet "kvasientiteter" (dvs. saker som folk säger finns som vissa folk tror finns för folk säger det finns men som inte finns - fast å andra sidan kanske de finns, men vissa folk tror de inte finns för folk säger de inte finns, men nu vågar jag påstå att saker som inte finns kan inte finnas): spådom spådum.

Nu verkar hon klar. Tror det var 5 minuter. Det blir ungefär hundra spänn för ett enda jävla samtal - ett kort sådant dessutom. Och spådommarna kommer få henne agera utifrån andras val, alltså tar hon inget ansvar själv. Tänk om man bara kunde gjort som alla andra säger, eller om allt händer såsom det sägs utav andra, då skulle livet allt vara lättare. =)

Skrivare

En skrivare.
Det är en entitet som skriver.
Jag är en skrivare just nu.

Annars har jag inte skrivit i min makabra blogg på ett bra tag nu och då det ju som sagt bra. :)
De har en allt-i-ett-skrivare på Maxi för 500:- ungefär, funderar på att köpa en sådan. Fast varför det? Jag brukar inte skriva ut - främst pga. att jag saknar skrivare, även om jag själv är en skrivare ibland, men också för att jag helt enkelt inte tyckt mig ha någonting särskilt att behöva skriva ut. Men det kan vara bra för ett tu tre vill någon i detta hushåll måhända skriva ut en text, ett par ord, en manual till ... Emanuel kanske; vad vet jag... En gång i tiden skrev jag ut en hel del skit. Papper om och för TV- och datorspel mm. Sedan till somliga skolarbeten, inför prov, när väl jag tyckt att jag orkade studera och det har faktiskt varit jättebra att kunna skriva ut i de fall.

Jag tänker på mitt gamla liv. Det kvittar hur lite jag kan göra åt saken, vems fel allt eller någonting har varit, vad jag istället hade kunnat göra för att inte behöva fly från min egen lägenhet - förstöra mitt eget liv så att säga - det är inte alltid så lätt att leva som man lär, eller såsom man bör. Jag började nyss tänka på min gamla, trevliga lägenhet där jag ibland skrev ut papper och var uppe på nätterna och spelade eller vad fan som helst; och saknar det så. Usch!


I will print no more - I am no printer no more!

RSS 2.0