Retire, retur
Revadå?
Jag vill så mycket bara dra mig tillbaks, sitta och uggla för mig själv i en egen lägenhet någonstans och vara social på Internet - som vanligt - och bara vara. Vaken när som helst utan att behöva tänka på andra, ha det tyst och lugnt; kanske skaffar jag katt igen sen men det återstår väl att se. Just nu sitter jag i köket och försöker vara tyst med tangenterna för att Lina inte ska vakna och börja tjöta om att hon inte kan sova. För det händer att hon gör. Först sover hon, man hör snarkningar genom köksdörren, men plötsligt börjar hon kanske att vrida sig i sängen och då blir jag "rädd" för att hon ska vakna och börja analysera eventuella ljud.
Nä, jag vill klart ha egen lya, men först och främst behöver jag borgensman. Mina föräldrar är döda så dem har jag inte att fråga. Det verkar vara vanligt att ha föräldrar som kan ställa upp för sina barn men jag har helt enkelt inga föräldrar kvar i livet, eller far- eller morföräldrar heller. Min farmor var så snäll och go ... och egentligen som en mor till mig.
Min idiot drack upp resterande vodka förut idag. Nu är det dock slut, så det är ju bra; det betyder nämligen att jag inte har någonting starkare hemma att dricka än de två folkölen som står i kylskåpet och jag behöver ärligt talat ha en vit vecka nån gång.
Tänk om jag får ettan i Mörarp? =) Fast då gäller det att jag har polare som kan ställa upp som borgen; det verkar vara ont om folk som vill samt kan. Jag förstår dem. Jag förstår bara inte min bror: han ställer inte upp, för han vet hur min syster Laila är - hur logiskt är det när han vet hur jag är?? Jag har ju betalningsanmärkning pga. min syster Laila - annars skulle jag inte behövt någon som ställer upp! Nåväl, det som händer, det händer.
Som vanligt.
Jag vill bara dra mig tillbaks så fort jag kan och nu dök det upp en lägenhet jag söker och enligt snubben som utannonserar den så tror han jag kommer få den; sålänge jag fixar borgen... Dessvärre kan jag inte veta huruvida jag verkligen har någon vän som ställer upp men jag förstår dem faktiskt. *suck*
Och jag får inte vara ifred precis när jag själv önskar det; vilket man bör få lov att kunna. Nu är det dessvärre likadant för den jag befinner mig hos - likadant för Lina och likadant för Per. Jag bor ju egentligen inneboende hos Per men brukar vara här. Egentligen tycker jag att jag bor här, hos Lina, men ... då och då hämtar jag posten hos honom - eller går dit när jag och Lina bråkat för mycket! =/
Folk bråkar.
Så är det.
Och som en vän skrev till mig igår morse, eller i förrgår kväll kanske: "Hehe tja det gick att förstå vad du menar. Man ska känna sig så pass trygg i sin relation med sin partner att man ska kunna bli arg och veta att det är okej för det löser sig ändå."
Men jag och Lina är inte tillsammans, vi säger att vi har en öppen relation osv. men egentligen har vi inget särskilt förhållande utöver att vi pussas, hånglar och någon gång då och då säger "jag älskar dig". För det gör jag, jag älskar Lina; men mer som en vän - jag skyller på att jag verkligen vill ha egen trygghet i livet och att jag varit med om mycket de senaste 2-3 åren. Det gör att jag inte känner intresse för t.ex. sex. Jag vill ha min egen borg - sen kan jag antingen välja att stanna kvar där eller gå ut, måhända för att knulla men just nu har jag faktiskt inte mycket till sexdrift. Det måste folk acceptera!
Jag vill så mycket bara dra mig tillbaks, sitta och uggla för mig själv i en egen lägenhet någonstans och vara social på Internet - som vanligt - och bara vara. Vaken när som helst utan att behöva tänka på andra, ha det tyst och lugnt; kanske skaffar jag katt igen sen men det återstår väl att se. Just nu sitter jag i köket och försöker vara tyst med tangenterna för att Lina inte ska vakna och börja tjöta om att hon inte kan sova. För det händer att hon gör. Först sover hon, man hör snarkningar genom köksdörren, men plötsligt börjar hon kanske att vrida sig i sängen och då blir jag "rädd" för att hon ska vakna och börja analysera eventuella ljud.
Nä, jag vill klart ha egen lya, men först och främst behöver jag borgensman. Mina föräldrar är döda så dem har jag inte att fråga. Det verkar vara vanligt att ha föräldrar som kan ställa upp för sina barn men jag har helt enkelt inga föräldrar kvar i livet, eller far- eller morföräldrar heller. Min farmor var så snäll och go ... och egentligen som en mor till mig.
Min idiot drack upp resterande vodka förut idag. Nu är det dock slut, så det är ju bra; det betyder nämligen att jag inte har någonting starkare hemma att dricka än de två folkölen som står i kylskåpet och jag behöver ärligt talat ha en vit vecka nån gång.
Tänk om jag får ettan i Mörarp? =) Fast då gäller det att jag har polare som kan ställa upp som borgen; det verkar vara ont om folk som vill samt kan. Jag förstår dem. Jag förstår bara inte min bror: han ställer inte upp, för han vet hur min syster Laila är - hur logiskt är det när han vet hur jag är?? Jag har ju betalningsanmärkning pga. min syster Laila - annars skulle jag inte behövt någon som ställer upp! Nåväl, det som händer, det händer.
Som vanligt.
Jag vill bara dra mig tillbaks så fort jag kan och nu dök det upp en lägenhet jag söker och enligt snubben som utannonserar den så tror han jag kommer få den; sålänge jag fixar borgen... Dessvärre kan jag inte veta huruvida jag verkligen har någon vän som ställer upp men jag förstår dem faktiskt. *suck*
Och jag får inte vara ifred precis när jag själv önskar det; vilket man bör få lov att kunna. Nu är det dessvärre likadant för den jag befinner mig hos - likadant för Lina och likadant för Per. Jag bor ju egentligen inneboende hos Per men brukar vara här. Egentligen tycker jag att jag bor här, hos Lina, men ... då och då hämtar jag posten hos honom - eller går dit när jag och Lina bråkat för mycket! =/
Folk bråkar.
Så är det.
Och som en vän skrev till mig igår morse, eller i förrgår kväll kanske: "Hehe tja det gick att förstå vad du menar. Man ska känna sig så pass trygg i sin relation med sin partner att man ska kunna bli arg och veta att det är okej för det löser sig ändå."
Men jag och Lina är inte tillsammans, vi säger att vi har en öppen relation osv. men egentligen har vi inget särskilt förhållande utöver att vi pussas, hånglar och någon gång då och då säger "jag älskar dig". För det gör jag, jag älskar Lina; men mer som en vän - jag skyller på att jag verkligen vill ha egen trygghet i livet och att jag varit med om mycket de senaste 2-3 åren. Det gör att jag inte känner intresse för t.ex. sex. Jag vill ha min egen borg - sen kan jag antingen välja att stanna kvar där eller gå ut, måhända för att knulla men just nu har jag faktiskt inte mycket till sexdrift. Det måste folk acceptera!
Kommentarer
Trackback
